lördag 31 juli 2010

Tio år på landstinget

Det här känns lite konstigt att skriva trots att beslutet att säga upp mig togs i våras. Jag har nämligen jobbat min sista dag på Universitetssjukhuset i Örebro. Det blev nästan 10 år inom Medicinsk Teknik. Det känns att banden nu är klippta och att en period i livet börjar. Nu finns ingen säker plats att gå till, ingen säker lön att uppbära. Det känns både skrämmande och spännande. De senaste dagarna har jag kastats mellan dessa känslor men det ändrar inte vårt beslut eller får mig att ångra mig. Vi är på väg till Nepal igen om tre veckor och vad som väntar utmed vägen vet bara den som går den vägen och den som följer vår blogg. Kul att du följer oss!

Det känns också bra att nu kunna jobba fullt fokuserat på vårt företag. Det känns mer på riktigt nu när jag är uppsagd. Varje dag är man både arbetsgivare och arbetstagare. Vi är dock aldrig riktigt ensamma i vår vandring. Jag vill passa på att tacka de nätverk vi är med i: www.schystresande.se , Bam of Sweden och vår mentor Christopher, www.thefairtailor.com (Sebastian och Lina Stjern), www.fairenterprise.net (Björn Söderberg) med flera...


Slutligen i detta inlägg vill jag tacka Medicinsk Teknik för att ha givit mig en god arbetsplats och framför allt min goda kollega Terry. Tack också till personalen på Strålbehandlingen, Nuklearmedicin och Sjukhusfysik. Det är med blandade känslor jag slutar men hjärtat säger att det är rätt. Och hjärtat är livet eller hur?!

Hälsningar Per

fredag 2 juli 2010

Turisten ser vi inte röken av...

Det är uppenbart att turism inte bara får bra konsekvenser för värdlandet. Detta är fokus för nätverket Schyst Resande som jag skrivit om tidigare. Idag skriver BBC att illegal vapenhandel är ett problem i turistkvarteret Thamel i Kathmandu. Thamel har på senare år blivit "Kathmandu's Red-light and Hard-drinking district, säger en intervjuad Thamelbo. Min fråga är VARFÖR det blivit så just i Thamel. Vad är orsak till problemen? Är det kriminaliteten eller kanske turismen?


Själv kom jag till Nepal och till Thamel första gången 1991 och många av er som läser var säkert där före mig. På den tiden var problemen drogförsäljning ("Buy hashish?") och droganvändning, men det var något som fanns även innan turisternas ankomst - det var och är en del av den mystiska hinduiska kulturen (bra eller inte). Idag har det eskalerat och det finns både sexhandel och vapenbråk något som jag i alla fall inte såg något av 1991. Men varför i turistkvarteren?

Att kriminalitet finns är inte turismens fel, men turismens marknad skapas av turisterna själva (av dig och mig och DOM). Eftersträvar vi billig sex och billig sprit så kommer det snart att finnas. Därmed vill jag lägga ett stort ansvar för turismens både positiva och negativa effekter och spår till stor del på konsumenten.

Vi har valt ett annat område för vårt Guest House, långt från Thamel men som också är ett semi-turist-kvarter. Det är många utlänningar som "rör sig i området" men vi ser än så länge inga större likheter med Thamel. Det kan vi hoppas förblir så, men det är också du som konsument som kan påverka om det förblir bra. Vilka avtryck gör DIN resa i Nepal?

Min blogglista