söndag 29 november 2009

Rastlösa lärare?


Vi har precis fått klart med att barnen får gå på KISC, Kathmandu International Study Centre under våren. Det känns kul för det är en bra skola tror jag. Jag besökte den även 2007 och jag har hört mycket gott.

Tyvärr är det osäkert om vår äldsta tjej som fyller 7 under våren ska få plats i grade 2 till nästa höst eftersom det bara finns en lärare för grade 1-2. Det behövs fler lärare till den klassen. Vi hoppas att det löser sig, men vi vill också fråga er blogg-läsare om ni känner någon "rastlös" lärare som vill undervisa våra och andras barn i Kathmandu en tid.

Mer uppgifter om skolan finns KISC hemsida.

Idag är det söndag morgon och jag är i Göteborg igen. Jag ska strax iväg till en Schyst Resande kurs. Hoppas på en intressant dag och att få möta nya människor som kan hjälpa oss lyfta blicken och ge oss ny utblick över världen och alla möjligheter som finns.

Hur stavas egentligen ordet schyst? Är det just schyst eller är det schysst eller är det juste eller sjyst eller sjysst?

Detta ord har en omtvistad stavning. Schysst är den absolut vanligaste stavningen, betydligt vanligare än sjyst, men språkvårdarna verkar vara eniga om att det är felaktigt att använda två "s" i en grundform av ett adjektiv.

Det kanske inte är så viktigt hur det stavas, bara det är schyst eller hur? Det är också första Advent och snart igen dags att önska alla en Schyst Jul!

lördag 21 november 2009

Take Off party

Vi har i veckan haft kontakt med flera intressanta personer som alla ger oss en pusselbit. Det började med ett lunchmöte med VD'n för Child Watabaran i Nepal, Mr. Tirtha. Han tyckte om vår idé men han började genast tänka på problem och möjligheter. Det märks att han har erfarenhet att driva projekt som till slut fungerar. Just nu läser han kurs på universitet i Göteborg.

Samma dag tog jag spårvagnen till centralen i Göteborg och träffade Dr. Jim, en professor i juridik som just i dagarna är i Nepal för att föreläsa på en international conference om "Sustainability, Networking and Profitability" i Kathmandu. En av de saker han poängterade för oss var att vi inte tjänar något på att vårt produktnamn liknar SVT's "Den stora resan". Däremot kan det ställa till problem om vi tycks vilja nyttja den goodwill som SVT skapat. Det viktiga blir om vi lyckas bygga en bra produktmodell, sedan kan den heta nästan vad som helst. Bättre att namnet är "distinct" än "discriptive". Kanske en blandning är bra.

Vi har också bra kontakt med en frilansjournalist som heter Johanna. Vi har bloggat om henne i tidigare inlägg. Hon tycker om idén att vi erbjuder att bo hemma hos familjer. Det tycks ligga i tiden, men ändå är det inte utvecklat.


Det bästa spara jag till sist i detta inlägg: Vi ska ha ett Take Off party i januari. Boka därför in eftermiddagen den 17 januari för ett party på Lilla Indien (restaurang) i Örebro. Ingen föranmälan. Det blir enkel nepalesisk förtäring - te och tilltugg och en fantastisk rolig chans för oss att träffa alla er som är intresserade av vår idé. Utresan är den 28 januari.

lördag 14 november 2009

Brainstorm och idéernas avkok

Det har varit en tuff vecka, mer jobb på sjukhuset och Anna som haft halsböld och mått riktigt dåligt. Det är en anledning att vi inte bloggat ofta men kanske inte en godtagbar ursäkt. Nåja, vi har för avsikt att ha minst 2 inlägg per vecka.

I början av en affärsidé kommer man på en massa saker som man skulle kunna göra. Vi använder baksidan på en gammal tapetrulle och kör lite brain storm. Detta rekommenderas!

Det ger möjlighet att snabbt få ner hundratals idéer men efterhand måste man koka ner dessa idéer till det som blir själva kärnan i affärsidéen. Den processen har lett oss till att än mer fokusera på det som blir vår nisch - kundens eller turistens personliga möte med Nepal. Låt mig förklara mer!

Nepal håller på att stabiliseras även om politiska protester fortsätter. Sådan är Nepals fortsatta kamp för en fungerande demokratisering. Lonely planet skriver att Nepal är en av de topp tio länder värda att besöka år 2010.
Over the last decade, Nepal has seen its share of troubles, but 2008 was a watershed year – the rebels became the government, the kingdom became a republic and the king became a civilian. With the fall of the monarchy, the sound of temple bells has replaced the stomp of army boots and peace has returned to Shangri-La.

Förra året kom gerillan till makten efter fredsavtalet 2006, kungen avsattes också förra året och blev en "vanlig" medborgare. Nepals regering planerar att år 2011 blir ett turismens år i Nepal. Turisterna återkommer och då är frågan hur man kan använda turismen för att hjälpa dem som bäst behöver det. Det är naturligt att de som redan har en business tjänar på turismen men vi tror att vi kan använda turist-penseln för att måla på de "vita fläckarna" på kartan.
Genom att förbereda de på kartan "vita" byarna för ett rikt kulturmöte med våra skandinaviska kunder får de nepalesiska familjerna ett mikro-startkapital så att de kan sätta igång en liten egen business. Kanske kan våra kunder ge tips på affärsidéer. Är ett mikro-startkapital lika bra eller bättre än ett mikro-kreditlån? Vi funderar på att bara besöka byar ett år eller två för att inte bygga in ett osunt beroende av oss.

Vi tar gärna emot tips och synpunkter på denna del av vår affärsidé!

Nästa steg handlar om våra kunder. Jag tror att många håller med när jag säger att vi i väst har utvecklat vissa välfärdsproblem. Ofta blir vi fartblinda av all teknisk utveckling och konstant förändring att vi inte vet vad vi egentligen behöver! Vad är viktigt i livet? Gör vi det vi vill? Hur ser ett fullödigt liv ut? Visst har vi alla olika svar på dessa frågor, men ofta har vi inte tid till eftertanke.

Hur skriver man ovanstående i en kort mening? Hjälp oss!

En lösning på västvärldsproblemen är att få komma och leva som en tillfällig familjemedlem i en nepalesisk by i 3 dagar eller 10 dagar eller 21 dagar. Vi möter människor med livsnära behov i motsats till våra skapade behov. Kontrasterna är det vi först upptäcker och mötet med en annan kultur ger oss flera tillfällen att (om)värdera våra egna liv. Målet är att våra kunder återkommer hem med en klar insikt i hur de vill leva sina liv.

Jag vill påminna om min tidigare blogg om Den stora Resan del 1.

lördag 7 november 2009

Mat som mat?

Kulturmöten är så intressanta!

Jag har studerat Den stora resan, del 2. Denna gång fokuserar jag på maten. Vi reagerar på förändringar och mat är något som ofta skiljer sig åt i olika kulturer. Hur vi anpassar oss och vågar smaka och bli mätta på annorlunda mat är också väldigt olika från person till person. Jag har redigerat ett 3-minutersklipp, se "Den stora resan 2, Mat som mat!" i högerspalten eller på DENNA länk.


Jag kom till Nepal första gången 1991 och maten i Nepal var en stor svårighet för mig i början. Jag satt ofta ensam kvar med kall mat när min värdfamilj lämnade köket för att titta på TV. Jag tragglade och kämpade med maten, den ville liksom inte åka ner i strupen. Men så hände någonting, jag kan inte förklara vad. På min fjärde resa till Nepal 1995 föll allt på plats! Jag hade väl vant mig, men jag har aldrig haft svårt att äta ris och linssoppa mer, med undantag för kraftigt stark mat.

Den nepalesiska maten är till stor del lik den indiska maten. Att laga nepalesisk mat är inte så svårt. Jag kan tipsa om matvideornepalnews.com (Nepalnyheter på engelska). Hos familjerna där våra kunder kommer att bo och äta säkrar vi upp att maten är både god och säker.

Min blogglista