söndag 7 februari 2010

En hinduisk jurist och ett buddhistiskt brudpar

Ett par veckor innan vi kom till Nepal fick vi ett namn på en bra affärsjurist i Nepal, Mr. Sudheer Shresta. Först funderade jag på varför vi skulle behöva en jurist eller en advokat som vår vän Tara säger. Men efter att ha träffat honom igår morse förstår jag. Ingenting i Nepal går den "vanliga" vägen. Inga system är så genomtänkta att man kan veta vad som kommer att hända om man gör si eller så. Det är ett spel med genvägar och omvägar. Det gäller att alltid ligga på och aldrig ge upp.

Jag skulle egentligen ha träffat Sudheer i fredags, men tiden vi hade bokat rann ut i sen eftermiddag varpå han till slut ringde upp och sa att något brådskande hade inträffat. När han kom förbi igår lördag hade han inte så bra nyheter till oss. Visserligen har Department of Industries öppnat möjligheten igen för utländska investerare att investera i turistsektorn, men det pågår en debatt om detta och inga ny ansökningar kommer att behandlas inom kanske 3-4 månader. Dessutom kan vi maximalt äga 51% i ett "joint venture" men först efter en godkänd registrering. Och vad kvarstår då? Jo vi kan agera reseledare för grupper och turister som kommer från Sverige och andra skandinaviska länder.

Är detta det slutliga budet då? Nej! Som jag skrev ovan, det gäller att ALDRIG GE UPP.


Två kvällar i rad har jag varit med på ett newaribröllop. Jag blev medbjuden av Tara som är kusin till brudgummen. En video om detta kommer snart (saknar videoredigeringsprogrammet i bärbara datorn). Jag fick vara med på brudhämtningen, se henne gråta (på riktigt eftersom hon nu lämnar sitt hem och flyttar hem till mannen) och under sång och dans föras till sitt nya hem. Jag blev bjuden på mat båda kvällarna och fick verkligen se kultur och religion från insidan.


Igår kväll på bröllopsfesten nämnde jag för Tara vad juristen hade sagt och jag såg att han såg fundersam ut. När jag frågade vad han trodde var han först tyst en stund. Sedan sa han att vi nog borde ta kontakt med Director General på Department of Industries igen eller med förre Director General som han också känner. Han sa att det ju ändå är de som beslutar till sist så varför inte gå högst upp i hierarkin! Inte undra på att mellanhänderna inte kan göra något om de i alla ärenden kan hoppas över. Vad vore vi utan vänner Tara och juristen Sudheer?

På bröllopets sista kväll fick jag överräcka en liten present till brudparet och jag pratade mycket med mannen och lite med hustrun som nu såg betydligt gladare ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista