Lån

Hej pappa!
Hur är det?
Har vi fått lån från banken?
Bor du i husvagnen nu eller?
Vi firar mammas födelsedag och julen
också lite nu. Jag saknar dig
från Olivia

ETT HELT ÅR!

Igår var det ett år sedan den officiella öppningen av Nepal Face to Face Resort. Rätt fantastiskt egentligen. Och det är så fascinerande att bläddra i gästboken och minnas alla intressanta människor vi fått möta under det första året. Vi känner oss så privilegierade. Visst har det varit slitsamt alltemellanåt (läs "ofta") men oj vad rika vi blivit. Ja inte på pengar då, men på möten!

Hoppas nästa år ska bli ännu mer berikande! Och mer bärande - vore inte så fel det heller. Välkomna alla!

MC till flygplatsen!

Äntligen! Ja att bege sig till flygplatsen. MC åker jag var och varannan dag (Bullet dessutom, för intresserade). Men hämta gäster vid flyget har det varit på tok för lite av den senaste tiden. Men nu verkar det bli andra bullar av; fler bokningar (kanske vi måste flytta ut själva?), solen ser vi alltmer och regnar gör det allt mindre! Snart har vi även Himalaya-kedjan i horisonten igen! Härligt att stå och proppa tvättmaskinen full och titta på snöbergen samtidigt.

Anna

Spring Rolls

"Det har alltid hänt något nytt varje gång jag kommer till Nepal Face to Face!" sa en kund för någon vecka sedan. Och då kommer hon ändå hit åtminstone en gång i veckan! Det tyckte vi var kul att höra. Visserligen blir inte alla tilltag bestående men i alla fall.

Idag kommer en duktig kock från en närliggande restaurang och prövar sina vietnamesiska vårrullar på oss och några gäster. Kanske blir han en del av vår stab så småningom. Vi tror det kommer smaka fantastiskt - speciellt med tanke på att vår mest återkommande gäst - du vet vem du är! - ALLTID går dit och äter just dessa vårrullar. En annan gång får han laga något annat delikat.
Hoppas att monsunen snart rullat förbi och att Nepal visar upp sitt absolut vackraste ansikte!
Anna

Kaffeprovning / Coffee Tasting Event

En monsunig julilördag i Patan behöver inte vara trist och tråkig. Det hade 8 entusiastiska kaffeälskare tagit fasta på. De anmälde sig till vår kaffeprövartillställning (coffee tasting event låter förmodligen lite coolare...) och de verkade långtifrån uttråkade när de lämnade vår Coffee Garden efter ca 2,5 timme

Under den tiden hann de ta del av följande; kafferostning i den vackra röda 2-kilosmaskinen, en teoretisk genomgång av kaffebönans väg från gren till kopp ungefär (själv sneglade jag bara in emellanåt) samt att var och en försöka urskilja olikheter mellan tre av våra många kaffesorter; Kenyan AA, Sumatran Mandheling och naturligtvis Nepali Highland organiskt odlat på Himalayas sluttningar!
Att testa kaffe är kanske en lite oestetisk aktivitet som bilden visar, med spill och sörplande - men kul. Men eftersom man vanligtvis inte DRICKER det, så var deltagarna rätt kaffesugna efter avslutat testande. Därför passade det bra att de fick välja och vraka - och dricka ur hela sortimentet. Då hade dessutom solen kommit fram och gav en skön avslutningsvärme

// Anna

Mjölk & smör

Mejeriaktivitet

Som några av er redan vet har vi börjat med lite hem-mejeri här på Nepal Face to Face. Vi får mjölk levererat per lokalbuss från Dharke, en av de byar som vi samarbetar med för våra byvistelser. Mjölken pastöriseras, körs genom gräddseparatorn och ur grädden skakar vi fram smör. Allt detta gör vi ute i vår Coffee Shop.

På bilden ser du Yam Prasad som vi köper mjölken av. Och så ser du vår första mjölk- & smörkund, Faith. Som har blivit en riktig stammis.

Dammet har lagt sig och jag skriver igen!

Det har gått lång tid sedan jag skrev i denna blogg. Anledningen är att vi gått igenom flera kriser och ibland känt oss uppgivna och paralyserade. Vad ska man då skriva? Nu i efterhand när dammet lagt sig känns det lättare att urskilja detaljer och lättare att skriva. Alla kriser är inte över men jag hoppas du kan återvända till denna blogg och få ny "update" varje vecka.

Lite tillbakablick:

Första krisen var en Februari månad med väldigt låg beläggning. Tio dagar helt utan gäster. Hyra och personal innebär stora kostnader och paniken kom krypande. Skulle det fortsätta så var det bara att packa ihop och dra hem. Vi funderade på att säga upp personal eller skära ned på lönen. Det var dock för tidigt att ge upp och vi ville inte återvända till Sverige än. Vi har hållit oss till följande tre ord från en vers i bibeln.

• Uthållighet
  
• Frimodighet
  
• Tro
  

Dessa ord som riktlinje har varit praktiska: Ge inte upp, våga satsa framåt, hoppas på det vi inte ser just nu men snart!

I mars ökade trycket och beläggningen blev god. I april har vi haft överbeläggning! Vi valde att flytta ut ur vårt rum en vecka och hade 15 gäster en tid. Normalt kan vi bara ta emot 10 gäster och i slutet av månaden tog vi också emot ett nepalesiskt tjejfotbollslag och hade 20 gäster över påsken. April slog alla rekord.

Blick framåt:

Framöver har vi flera ljusningar. Den närmaste handlar om kaffe som får bli nästa inlägg. Nu ska jag iväg och välkomna vår vän och mentor som har med sig en italiensk espressomaskin - en "La Pavoni Stradivari"!

Välkommen åter snart!

Bygge och 3-3-3

Kaffe är livet...

Mer hann jag inte skriva innan mejlet for iväg. Man kan ju mejla upp text och bild till blogger.com och jag ville testa lite. Nu lite mer om kaffe!

Bygget handlar om ett enkelt kafé som ska rymma en KOMPLETT UPPLEVELSE AV KAFFE! Vi ställer dit en tjusig röd-metalic kafferost, en kvalitetskvarn och en italiensk espressomaskin.


Sedan är det bara att avnjuta Top of The World Coffee som garanterat är färskvara! En regel som kallas 3-3-3 säger att gröna kaffebönor ska rostas inom 3 MÅNADER, rostat kaffe ska malas inom 3 veckor, malet kaffe bryggas och drickas inom 3 minuter!

Av allt det goda, som man förtär,
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är:
den skingrar människans nycker;
den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja - ned i hälen!
Hå hå, ja ja!

Vi löser uppvärmningsproblemen!

Kathmandu håller på att bli kallare. Mellan 7 och 17 grader under natten och dagen. Eftersom husen inte är isolerade kryper kylan in framåt kvällen och även om huset som är byggt med tegelstenar och cement stabiliserar värmen genom väggarnas värmekapacitivitet (fint ord!) så upplevs det något kallt på kvällen. Frågan har varit hur vi ska värma upp rummen.

El är inget bra alternativ pga att vinterhalvåret har planerade strömavbrott upp till 15 timmar som mest. En bullrig generator vill vi inte sätta in. Gas är ett alternativ för större rum, men för ett litet rum tar syret slut under en natt och det skapar hälsoproblem.

Lösningen är fantastisk!


Någon smart person har kommit på att ta fram ett stort grillkol som vid dagligt tal kallas "briquette". Dessa briketter tillverkas i en av de byar vi har kontrakt med (för hållbar byturism). Nedfallna grenar förbränns i syrefattig miljö (som gamla tiders kolmilor), krossas och blandas med lera och vatten. Därefter stoppar blandningen i formar som soltorkas. Resultatet är ett grillkol som man i byarna kan laga mat på utan att rök fyller huset (vilket leder till luftvägsproblem för många).

Vi köper dessa briketter från vår by och värmer upp små och stora rum i vårt Guest House. Resultatet är en skön och vacker värmegivande kamin som både gynnar våra byar och löser våra uppvärmningsproblem. Se två youtubefilmer i högerspalten om hur dessa ser ut och fungerar.

I värmen från två briquetter, Per

Semester!

Vår har många människor runt om oss som med sina perspektiv och sin erfarenhet ger oss värdefull feedback. Nu vill jag kort berätta om en god vän vid namn Dale.

Dale är amerikan och har bott och arbetat i Nepal i ca 25 år. På senare tid har även han startat ett företag, www.topoftheworldcoffee.com som under rättvisa förhållanden producerar kaffe som är garanterat nyrostat och nymalet. Han ger värdefull input till oss gällande hur skatt och ekonomi fungerar i Nepal. Många försöker slippa undan att lägga på skatt (moms) i Nepal och på så sätt bli mer konkurrenskraftiga. De som lägger på skatt (moms) blir dyrare för köparen, men om man kan visa att man har en omsättning på mindre än 2 miljoner rupies slipper man registrera sig för skatt. Därför är det svårt att få kvitto med företagets namn på, eller kvitto över huvud taget. Både Dale och vi har dock gjort klart för alla vi inte kommer försöka smita undan skatt. Vi tror på business på ett ärligt sätt.

Bipin och Viktor under vårens safariresa

Ett annat råd han ger oss är att ta ansvar för sin mentala hälsa. Vi har arbetat 2,5 månader konstant sedan vi kom till Nepal i augusti, från tidig morgon till sen kväll även om vi försökt hitta luckor av fritid och avkoppling. Nu har vi dock bestämt oss att lämna Guest House i händerna på våra anställda och vår högra hand, Bipin som agerar tillfällig manager. Vi åker till Pokhara för tre dagars semester! Då ska vi försöka glömma allt ansvar och alla idéer och problem för att komma tillbaka med nya krafter på onsdag.

Dock vill jag slå ett slag redan nu och berätta att vi planerat vårens gruppresor för mars och april. Se hemsidan för datum och innehåll! www.nepalfacetoface.com

En bra första månad!

Första månaden har gått riktigt bra! Sedan starten den 1:a oktober har vi haft vårt Guest House fyllt (alla fem rummen!) tre dagar och haft beläggning 20 dagar i sträck. Vi har gått med vinst redan första månaden! Utmaningen nu är att fylla även månaderna under lågsäsongen (december - februari). Detta ser vi ut att kunna klara med tanke på alla utlänningar som jobbar här kort eller lång tid och vars familjer hälsar på i Nepal både före och efter jul.

Dock är vårt fokus inte att driva gästhus i Kathmandu utan att visa Nepal från sin bästa och mest rättvisande sida - byarna! Har du inte sett bylivet i Nepal har du inte sett Nepal heller!

Namnen på våra rum i Guest House är samma som på byarna samt två andra "inside tourism" events som vi har utvecklat (Patan Walk - en stadsvandring sett från "insidan") eller står bakom (Ganesh Himal - en bärarlagstrekk utanför turiststråken). Namnen på våra byar och alltså även på tre av våra rum är Samitar, Khanigau och Dharke.


En av våra gäster, Birgitta, hade drömt om att komma till Nepal redan när hon var 7 år. Utan att avslöja hennes ålder kan vi berätta att det tog lång tid att få sin dröm att gå i uppfyllelse. Birgitta ville absolut se byarna även om hon inte kunde stanna över natt. Hon följde med till byn Samitar när jag gjorde en uppföljande visit i mitten av oktober. Se en video (2 min.) om besöket i högerspalten.

Har du också börjat drömma om att få komma till Nepal? Missa då inte chansen att se bylivet genom ett hållbart arrangemang! www.nepalfacetoface.se

Det vill gärna bli bra!

De senaste veckorna har det hänt mycket (igen!). Vi börjar få iordning rummen och har faktiskt haft 6 personer boende hos oss redan. Det är värdefull återkoppling vi får också så att vi gör bra så tidigt som möjligt. Bokningar trillar in nu nästan varje dag och officiellt öppnar vi vår verksamhet den 1 oktober.


Vi har en fin trädgård men hittills inte kunnat hålla den i trim. Nu har vi hittat en bra trädgårdsmästare, Sukkha Lama, som kan komma till oss 4-6 timmar i veckan. Det skulle ta lång tid om vi bara hade honom, men nu har vi hittat en god lösning för alla. Det är en kvinna som kommer från ett WAR-projekt (women at risk) och som visar intresse av att jobba med trädgårdar. Hon har haft en svår tid i omständigheter jag inte vet så mycket om, men hon var blyg och tittade bara i marken till en början. Nu skiner hon upp och får lärlingsplats hos Sukkha och vår trädgård kommer bli enastående bra, det är jag övertygad om. Vinn-vinn är det enda hållbara, eller hur?

Kolla in ny You-tube film i högerspalten. Nu ska jag snart till skatteverket och sedan fixa med bokningar till Safari, Jeepbokning, Trekk, Utrikesflyg och till sist ett besök på banken för att öppna ett konto. Kanske blir det tid över för fotmassage ikväll! "Det vill gärna bli bra!"

60% eller 90% eller 100% ???

Vi har som motto att göra minst 90% bra. Oj tänker kanske något, varför inte 100%? Vi hoppas att vi ibland uppnår 100% när vi satsar på 90% men vi nöjer oss heller inte med mindre än 90%.

Anledningen är dels att det tar lika mycket tid och kraft och pengar att nå 90% som det går åt att höja oss från 90% till 100%. Dels har vi ett försprång mot våra nepalesiska konkurrenter som vi upplever bara gör 60% trots att de själva upplever sig göra 90% bra, precis som vi. Det är kundens förväntningar som avgör hur bra man gör och om vi känner våra kunders behov och förväntningar bättre så kan vi lättare nå 90%.


Som kulturell brygga mellan våra kunder och våra underleverantörer behöver vi jobba en del på att höja 60% bra till 90%. Men just leveransen av möbler de senaste dagarna är redan på 80% så det krävs bara lite påpekanden och korrigeringar så är vi i hamn. Det kontaktnät av leverantörer av både trekking och safari mm. ligger de flesta redan kring 80%. Målet är ju att våra kunder ska uppleva Nepal med kvalitet utan att ta bort det asiatiska och genuina som präglar just Nepal.

Som västerlänning skulle jag kunna tänka och agera på ett typiskt strikt och krävande sätt, men jag vet att många nepaleser också är trötta på att höra västerlänningarnas påpekanden och "vet bäst". Men eftersom jag bott i Nepal i totalt fem år nu så kan jag och förstår jag nepalesernas kultur och sätt. Gör så gott du kan, om det blir fel gör vi väl om. Idag eller imorgon spelar mindre roll. Vi kan inte styra över allt i vår tillvaro. Ta det lugnt, kräv inte så mycket. Är inte livet större än prylarna? Jag kan alltså välja att vara lite västerlänning och lite nepales! Vi har att lära av varandra. Välkommen att uppleva Nepal på riktigt!

Kulturell inavel

Jag sitter på Abu Dhabi flygplats på väg till Nepal, två timmar kvar till avfärd. Människor från olika länder, kulturer och religioner möts på resa om än kort. Jag gillar att betrakta människor. De är klädda på olika sätt, uppträder olika. Jag gillar mångfalden och myser!

Hela vår värld är i förändring. Sverige förändras, Europa, Asien, Nepal och faktiskt alla länder är ställd under en snabb förändring. Frågan är givetvis hur förändringen kan vara till det bättre och inte till det sämre. Jag tänker att förändringen fungerar som tillkomsten av nya generationer. Om människor som får barn är alltför nära släkt med varandra riskerar barnet att få missbildningar, vi kallar det inavel. På samma sätt riskerar en kultur i utveckling att få missbildningar om inte förändringen bryts mot andra kulturer, jag kallar det kulturell inavel. Ökad mångfald är det enda som bidrar till en god förändring i vår värld.

En flygplatsanställd kille såg ut att kunna vara nepales, så jag gick fram till honom och ställde en fråga som han inte fått förut här: "Are you from Nepal?" Resten av samtalet gick på nepali. Nu är det inte lång tid tills vi får prata nepali varje dag igen. Längtar till Kathmandu, våra vänner och våra utmaningar med Guest House. Drömmen är att se våra gäster möta Nepal på ett sätt som berikar och förändrar både "gästen", "värden" och "världen" till det bättre.

Från ett gult hus till ett rosa hus

Vi har i dagarna fullt upp med att komma ut ur vårt hus (man har alldeles för mycket grejer), men vi får också mycket hjälp av vänner och släkt, TACK!!. Vi hade hus-loppis i tisdags och det gick rätt bra tills regnet skrämde bort alla loppis-sugna. Vi har också fått vårt hus uthyrt vilket vi är ytterst tacksamma och glada för. Det ser ut att lösa sig med allt även om vi har tre intensiva dagar kvar innan vi reser till Nepal på söndag. Jag ska prata om Nepal och vårt företag på mitt "gamla" jobb samt hinna en sväng till tandläkaren.

Detta är vardagsrummet för frukost och relaxkvällar.

Vi har fått lite fler bilder från Guest House där vår Nirmala ordnar för vår ankomst. Golvet är nypolerat och väggarna målade. Monsunen har gjort Nepal mer grönt än när vi åkte därifrån i maj. Vi ser verkligen fram emot att komma dit och rusta vårt boende och Guest House (planerad invigning den 1 oktober).

Vår snickare Jitendra besöker för att mäta upp den slutliga möbeltillverkningen.

Vidare har vi haft annons i Örebroar'n idag och fyra veckor framåt. Just nu annonserar vi på några resebyråer och en restaurang i Örebro samt i Malmö. Så här såg dagens annons ut:

Även Nerikes Allehanda har skrivit ännu en spalt om oss idag så nu når vi rätt många. Frågan är om man kan räkna med att 50000 får tidningen, 5000 läser annonsen, 50 är intresserade och 5 köper en resa i höst. Då skulle annonsen gå jämt upp kanske men vi skulle få igång resorna. Om sedan de som reser säger att de hade en oförglömlig och bra resa kommer vi vara igång. Så lätt men ändå så svårt. Intresset är stort för det vi gör, sedan gäller det för oss att bevisa att vår produkt är bra. Är du en av dem som "vågar" åka med oss?

Tio år på landstinget

Det här känns lite konstigt att skriva trots att beslutet att säga upp mig togs i våras. Jag har nämligen jobbat min sista dag på Universitetssjukhuset i Örebro. Det blev nästan 10 år inom Medicinsk Teknik. Det känns att banden nu är klippta och att en period i livet börjar. Nu finns ingen säker plats att gå till, ingen säker lön att uppbära. Det känns både skrämmande och spännande. De senaste dagarna har jag kastats mellan dessa känslor men det ändrar inte vårt beslut eller får mig att ångra mig. Vi är på väg till Nepal igen om tre veckor och vad som väntar utmed vägen vet bara den som går den vägen och den som följer vår blogg. Kul att du följer oss!

Det känns också bra att nu kunna jobba fullt fokuserat på vårt företag. Det känns mer på riktigt nu när jag är uppsagd. Varje dag är man både arbetsgivare och arbetstagare. Vi är dock aldrig riktigt ensamma i vår vandring. Jag vill passa på att tacka de nätverk vi är med i: www.schystresande.se , Bam of Sweden och vår mentor Christopher, www.thefairtailor.com (Sebastian och Lina Stjern), www.fairenterprise.net (Björn Söderberg) med flera...


Slutligen i detta inlägg vill jag tacka Medicinsk Teknik för att ha givit mig en god arbetsplats och framför allt min goda kollega Terry. Tack också till personalen på Strålbehandlingen, Nuklearmedicin och Sjukhusfysik. Det är med blandade känslor jag slutar men hjärtat säger att det är rätt. Och hjärtat är livet eller hur?!

Hälsningar Per

Turisten ser vi inte röken av...

Det är uppenbart att turism inte bara får bra konsekvenser för värdlandet. Detta är fokus för nätverket Schyst Resande som jag skrivit om tidigare. Idag skriver BBC att illegal vapenhandel är ett problem i turistkvarteret Thamel i Kathmandu. Thamel har på senare år blivit "Kathmandu's Red-light and Hard-drinking district, säger en intervjuad Thamelbo. Min fråga är VARFÖR det blivit så just i Thamel. Vad är orsak till problemen? Är det kriminaliteten eller kanske turismen?


Själv kom jag till Nepal och till Thamel första gången 1991 och många av er som läser var säkert där före mig. På den tiden var problemen drogförsäljning ("Buy hashish?") och droganvändning, men det var något som fanns även innan turisternas ankomst - det var och är en del av den mystiska hinduiska kulturen (bra eller inte). Idag har det eskalerat och det finns både sexhandel och vapenbråk något som jag i alla fall inte såg något av 1991. Men varför i turistkvarteren?

Att kriminalitet finns är inte turismens fel, men turismens marknad skapas av turisterna själva (av dig och mig och DOM). Eftersträvar vi billig sex och billig sprit så kommer det snart att finnas. Därmed vill jag lägga ett stort ansvar för turismens både positiva och negativa effekter och spår till stor del på konsumenten.

Vi har valt ett annat område för vårt Guest House, långt från Thamel men som också är ett semi-turist-kvarter. Det är många utlänningar som "rör sig i området" men vi ser än så länge inga större likheter med Thamel. Det kan vi hoppas förblir så, men det är också du som konsument som kan påverka om det förblir bra. Vilka avtryck gör DIN resa i Nepal?

3 stjärnor och 100 möbler

Som jag utlovade kommer här några bilder på de möbler som just nu tillverkas åt oss och Nepal Face to Face Guest House i Kathmandu. Ca 100 möbler blir det för att rusta 6 sovrum, ett kök, en matsal samt utemöbler. Samtliga möbler är lokaltillverkade och av äkta trä. Här några stolar som väntar på slutbehandling och dynor:


Vi satsar på hotellstandard (siktar på 3 stjärnor) men får ändå räknas som ett Guest House eftersom vi bara kommer ha 6 rum att hyra ut (5 till en börja med eftersom vi tänker bo där själva i starten). Men redan har vi fått en första bokning till oktober. Det 1:a oktober planerar vi ha invigning. Nästa inlägg kommer nog handla om frukost...

Dra streck mellan punkterna

Nu är vi i Sverige igen. Jag är tillbaka på mitt gamla jobb till slutet av juli. När jag berättar om vårt projekt får jag många olika reaktioner. En del är tveksamma och tvivlande, en del är entusiastiska och tycker vi gör rätt som satsar. Få är helt neutrala...

Vi följer vårt hjärta och ser inte helt hur framtiden kommer bli. Vi har gått i dimma på en väg som bara fortsätter och vart vi kommer vet vi inte riktigt. Inte visste vi att vi skulle registrera ett Guest House, inte vet vi exakt hur det kommer att gå. MEN, man kan inte "connect the dots" (dra streck mellan punkterna på ett papper att se vilken figur som framträder) för framtiden, bara när man ser tillbaka. Vårt hjärta leder oss till punkterna, men den stora bilden ser vi inte än, bara när vi senare blickar tillbaka. Den som tror och lever får se...

Denna liknelse fick jag från ett intressant tal av Steve Jobs på Stanford University. Länken är här och min uppmaning till oss alla är att följa vårt hjärta!

http://www.ted.com/talks/steve_jobs_how_to_live_before_you_die.html

Snart kommer bilder på några av möblerna som just nu tillverkas i Nepal.

Dröm eller verklighet?

Idag har vi tio dagar kvar i Nepal för denna gång. En viss stress börjar bli kännbar. Det är mycket som vi önskar klara av innan vi far. Bland annat beställer vi möbler till Guest House så att det är klart när vi återkommer i augusti. Vidare planerar vi att bygga en litet typiskt nepali-hus vid vägen med en öppning mot vägen. Det blir reception och turist-butik i ett.

Eftersom Guest House ligger i semi-turist-kvarter tror vi på en hel del drop-in-kunder. Vi vet att det finns många som åker till Nepal utan att ha alla dagar inbokade med program. Det kan vara släktingar till anställda på UN eller andra NGO (non government organisations) som både önskar bra boende och intressanta aktiviteter. Vi ligger nära två större hotell och hoppas både kunna konkurrera om deras natt-gäster men även om "dag-gäster".

Jag inkluderar en bild som tagits av en släkting till (gift med:) en svensk UN-ställd här i Nepal.


Nepal är drömlandet för oss. Vi jobbar hårt på att drömmen om ett hållbart turistalternativ ska bli verklighet. Dröm du också och låt drömmen bli verklighet. Välkommen till Nepal i höst! Eller vi kanske ses i Sverige innan dess.